Onsdagen 30/1 anordnade SMUF tillsammans med FUIS, Föreningen för Utveckling och Internationellt Samarbete, temadagen ”Se helheten” om hållbar livsstil, en dag då studenter kunde få tips och inspiration för att leva mer hållbart i sin vardag.
Klockan 10.20 inleddes dagen (något senare än planerat på grund av de vanligt förekommande signalfelen i spårtrafiken) med att SMUF:s Jaqueline Rydberg och FUIS Matilda Dahlquist välkomnande alla och presenterade programmet.
Matilda Dahlquist, FUIS
Jaqueline Rydberg, SMUF
Hållbar turism
Sedan välkomnades Sara Byström från nätverket Schyst resande upp på scen för att hålla en föreläsning om hållbar turism och vilken påverkan vårt resande får lokalt på resmålen. Turism är idag en enorm industri som tyvärr har många baksidor vi glada semesterresande inte alltid ser.
Sara berättade om inkomstläckage och att lokala verksamheter har svårt att konkurrera med stora utlandsägda all inclusive-hotell. Ett exempel är den populära turistorten Sharm el Sheikh i Egypten där hela 93% av vinsterna från turismen försvinner ut ur landet.
Dåliga arbetsvillkor och exploatering är också ett stort problem i länder som saknar lagstiftning som värnar arbetarnas rättigheter. Låga löner, långa arbetsdagar, dubbla arbetspass och barn- och slavarbete förekommer och ofta anser inte hotell och charterarrangörer att deras ansvar sträcker sig till att kontrollera underleverantörerna.
Prostitution och barnsexhandel är en annan del av turismens baksida som Sara berättade är vanligare än man tror, vissa reser utomlands just för att det är lättare att köpa sex där. Detta är även starkt kopplat till förekomsten av alkohol och droger, där konsumtionen av dessa varor finns tenderar även sexhandeln att få fäste. Sara förklarade att det vi turister efterfrågar, det ser man till att erbjuda oss och därför har alkohol blivit mer accepterat och tillgängligt, även i kulturer där det egentligen inte är tillåtet. För vissa ingår det i arbetet att dricka, det finns ”beer girls” som säljer alkohol på ackord och som måste dricka tillsammans med kunderna vilket leder till beroende.
Det sista problemet Sara tog upp i sin föreläsning var det som kanske de flesta tänker på när de hör ”hållbar turism”, nämligen resandets påverkan på miljön. Turistströmmarna går till varma länder, kustrområden och öar och turistsäsongen sammanfaller ofta med den tid då det är torrt. Detta skapar problem för vattenförsörjningen eftersom turism är en vattenintensiv industri och även om hotellen kan säkra sina vattentillgångar blir det svårt för lokalbefolkningen som får nöja sig med det lilla som blir över. Det får även konsekvenser för biologisk mångfald och naturen vilket är ironiskt med tanke på att det ofta är just dessa värden turismen livnär sig på!
Sara avslutade med att ge tips på vad man som individ kan göra för att resa schystare. Framför allt handlar det om att tänka på vad man konsumerar lokalt och vilka aktiviteter man väljer; försök tänka på vilka konsekvenser det här får och gör så informerade val som möjligt. Tänk på att ge dricks till arbetarna, köp lokalproducerade souvenirer, var sparsam med el och vatten och uppmärksamma möjligheterna till klimatkompensation för dina resor. Framför allt – tänk solidariskt, vi kanske åker på semester för att koppla av men stäng inte av hjärnan och ta semester från turismens baksidor på ditt resmål, för de människor som drabbas, de kan inte ta semester från problemen!
Sara Byström, Schyst Resande
Köttkonsumtion och hållbar utveckling
11.15 var det dags för Sanna Ekedahl, tidigare MU-student och SMUF:are som nu representerade föreningen Svensk mat- och miljöinformation, att ge oss en snabbkurs i köttets miljöpåverkan.
Sanna berättade att animaliesektorn 2006 stod för hela 18% av växthusgasutsläppen globalt och att siffran kan ha stigit till 25%. Utsläppen kommer från djurens matsmältning, gödsel, avskogning, användande av fossila bränslen i jordbruket, annan markanvändning och transport. Finns det skillnad mellan kött och kött? Ja, enligt Jordbruksverkets rapport från förra veckan ger kycklingkött lägst utsläpp, följt av fläskkött och sedan nötkött som är den värsta klimatboven men det är också skillnad beroende på om nötköttet kommer från mjölkkor eller ej. Om man räknar in utsläppen från avskogning och förändrad markanvändning i utsläppen från 1 kg nötkött blir det upp till 700 kg CO2-ekvivalenter! Tänk på att vi bara har råd att släppa ut 1-2 ton koldioxid per person och år om vi ska leva inom planetens gränser, om vi då äter kött för 700 kg blir inte mycket utrymme kvar för annan konsumtion under året…
Efter denna dystra statistik sa Sanna att detta är ett stort problem med det innebär samtidigt en stor möjlighet om vi förändrar våra matvanor! Om alla i Sverige skippade köttet en dag i veckan skulle det få samma effekt som att ta bort 233 000 bilar från landets vägar! Men köttet har också andra baksidor; det ger upphov till markförstörelse, vattenföroreningar, vattenbrist, luftföroreningar och förlust av biologisk mångfald. Hur går det till? Jo, det handlar om principer för energi i ekosystem där 90% av energin går förlorad i varje steg i näringskedjan. Ju högre upp i näringskedjan vi äter desto mer energi förloras också på vägen.
Vi är 7 miljarder människor på jorden och det finns 77 miljarder grisar, får, getter, kycklingar och kor. 870 miljoner människor är kroniskt hungriga och vi kan mätta alla dem men distributionen av maten är väldigt ojämn och vi slösar bort det vi har när vi odlar oerhört mycket mat som vi ger till djur istället för människor. Dessutom används 70% av all jordbruksmark globalt sett för djurhållning och för att kunna odla foder och låta djuren beta skövlas regnskog och istället planteras soja. Hela 50% av det kött vi äter i Sverige är importerat och med största sannolikhet uppfött på soja.
Den globala köttkonsumtionen har ökat med 245% mellan år 1961-2001 och den ökar väldigt snabbt i vissa fattigare länder men är fortfarande långt ifrån nivåerna i de rikare länderna. Så hur ska vi lösa problemen med köttets miljöpåverkan? Jordbruksverket menar att vi behöver offentliga styrmedel för att uppnå förändring och en köttskatt i form av en koldioxidskatt som baseras på en differentierad schablon för olika typer av animalieprodukter skulle kunna vara en del av lösningen. Framför allt menar Sanna och SMMI att vi alla kan bidra genom att dra ner på måltiderna med kött – om alla hade en köttfri dag eller valde varannan vego skulle det göra stor skillnad!
Sanna Ekedahl, Svensk mat- och miljöinformation
Filmvisning
Efter Sannas föreläsning blev det en välbehövlig lunchrast mellan 12-13.30 men temadagen tog inte paus för det utan fortsatte med filmvisning av kortare klipp om hållbarhet, konsumtion och miljö. Bland annat visades Naturskyddsföreningens kampanjfilmer Cocktaileffekten, Antiscampi och Fisk växer inte på träd samt trailers för de sex dokumentärerna Food Inc. Fuel, Dive, No Impact Man, What Would Jesus Buy? och den svenska Underkastelsen. Om du vill se filmerna hemifrån, klicka här.
Kollaps
Sist men inte minst äntrades kårlokalens scen av författaren, frilansjournalisten och chefredaktören på Effekt klimatmagasin David Jonstad. För ett år sedan kom hans bok Kollaps – Livet vid civilisationens slut ut och han gav en föreläsning om vårt samhälle, historiska perspektiv på civilisationen och hur vi kan möta en turbulent framtid genom omställning, samarbete och kreativa lösningar.
David inledde med att prata om hur vi har byggt vårt samhälle på bilden av framgångssagan; att det blir bättre och bättre hela tiden. Om det dyker upp problem på vägen så löser vi det med hjälp av teknik. Om vår civilisation en dag skulle ta slut så kan vi bara föreställa oss att det skulle ske genom en apokalyps, där allt kollapsar över en natt. Men i historien har det aldrig existerat en oändlig civilisation och det har aldrig förekommit en apokalyps. Istället knuffas vi sakta men säkert in i nya normaltillstånd och det kan vara svårt att se förändringar som kommer smygande.
David Jonstad
David fortsatte med att förklara och problematisera teorin om tillväxt. Han visade bilder av bodybuilders som har mer gemensamt med Hulken än medelsvensson och som får de flesta att rynka på näsan och fråga sig ”fattar inte vissa att det finns gränser?” men frågan är om vi själva verkligen fattar. Bodybuildern hade tagit anabola steroider men vi har dopat vår civilisation med fossila bränslen. Vår tillväxt har konstant gått uppåt, något ingen tidigare civilisation har lyckats med. Förr hade man bara den solenergi som ett års solinstrålning gav jorden att tillgå men nu använder vi upp miljontals år solinstrålning i form av olja. 1 L olja motsvarar ca 20 dagars kroppsarbete. Aldrig tidigare i historien har det varit så billigt med energi och arbetskraft.
För att illustrera detta berättade David om hur BBC:s Bang Goes the Theory gjorde ett försök där en familj under en dag flyttade in i ett hus vars elförbrukning kom från ”energislavar” dvs. 80 personer som cyklade på motionscyklar i BBC:s studio för att driva alla deras elektriska apparater. Se klippet där pappan, olyckligt nog för energislavarna, vill ta en dusch som David visade här. För att tillgodose Sveriges elförbrukning skulle vi behöva 700 miljoner cyklister, 75 per person samt ett internationellt cykelteam för de varor från andra länder vi konsumerar!
David fortsatte sin föreläsning med att prata om peak oil, planetens gränser och den nya geologiska eran antropocen vi är inne i. sedan förklarade han att de mål som har satts upp för att vi ska nå en hållbar utveckling inte har lett till handling, det beror på att det krävs sådana enorma åtgärder och förändringar. Samtidigt som tillväxt är ekologiskt ohållbart sägs det att nerväxt är ekonomiskt ohållbart. Tillväxt är inbyggt i systemet och eftersom 95% av pengarna i världen skapas genom lån som en dag ska betalas tillbaka med ränta måste ekonomin hela tiden växa. Vi är livrädda för att den här bubblan ska spricka men som ekonomen Tim Jackson har sagt ”Dynamiken i systemet pressar den mot ett av två lägen: expansion eller kollaps”.
Publiken
Sedan pratade David om Mayakulturen och romarriket som båda blomstrade tack vare ett överskott på energi. Med tiden ökade komplexiteten i samhället men efter att man hade plockat de lågt hängande frukterna fick man anstränga sig mer och mer för att hålla sig kvar på samma nivå. Till slut höll det inte längre, det gick inte att expandera mer och civilisationerna kollapsade. Vår civilisation följer samma modell där energiöverskott och komplexitet går hand i hand men frågan är: Kommer vår civilisation klara sig? Kollaps, som alltså också är namnet på Davids bok, innebär att komplexiteten rasar till en lägre nivå där den kan upprätthållas med de resurser man har, det sker med andra ord en förenkling av samhället. Globala strukturer drivs mot det mer lokala, centraliserade mot decentraliserade, storskaliga mot småskaliga. Men det här låter väl ganska tilltalande, så vad är problemet? Jo, att vi är så beroende av de globala, centraliserade och storskaliga kopplingarna! Det kommer att bli problem att göra den här omställningsresan, men det är möjligt.
David menar att vi behöver öka samhällets resiliens – dess förmåga att stå emot och återuppbygga sig självt efter störningar. Vi har redan en omställningsrörelse bestående av människor som bygger upp resiliensen. Vi har stadsodlingsgrupper, grupper som sätter upp solceller på taken, grupper som använder lokala valutor som stimulerar den lokala ekonomin och grupper som sprider kunskap om hur man tar tillvara mat, lagar prylar med mera. Den viktigaste biten av resiliensbyggandet är den sociala resiliensen, den är helt avgörande för att kunna hantera en kris!
För att illustrera vår framtid avslutade David med en metafor om att ge sig ut på tunn is. Att utsätta sig för den situationen kan gå bra eller vara oerhört farligt, det beror på hur man har förberett sig. Att ge sig ut på tunn is helt utan kunskaper om hur is fungerar, vilka eventuella konsekvenser det kan få, utan utrustning och helt ensam innebär att man utsätter sig för risken att inte komma iland igen. Men om man ger sig ut på tunn is med vetskap om riskerna, med utrustning, med kunskap om hur man ska agera om man råkar ramla i vattnet och gör det tillsammans med andra människor så kan man klara sig utan problem. Det är så vi bör förhålla oss till en hotfull framtid, om vi gör det tillsammans, väl förberedda och väl informerade om riskerna så kan vi klara det!
Dagens tre fantastiska föreläsare Sanna, Sara och David
Aktörstorg
Fram till klockan 15 hade vårt aktörstorg öppet och där kunde alla besökare mingla runt och träffa Ekoguiden, Fairtrade, JAK medlemsbank, Schyst resande, Konsumentföreningen, gå tipspromenad om ekologiska och Fairtrademärkta varor samt besöka den interaktiva utställningen Klimatvågen och mäta hur stor klimatpåverkan deras konsumtion har. Både SMUF och FUIS värvade medlemmar och vi bjöd på gratis vegansk fika.
Här samlar de på sig varor i Klimatvågens shoppingbag
Resan tur och retur till Asien gjorde att Victoria Johansson inte kunde bära klimatbördan upp på vågen ensam
SMUF värvar medlemmar
Besökare träffar JAK medlemsbank
Pubkväll
Klockan 15 öppnade kårpuben Söder om Söder som dagen till ära hade köpt in ekologiskt vin och ekologisk öl, så även när aktörstorget packade ihop fortsatte dagen i hållbarhetens anda. Vinnaren av tipspromenaden korades på scenen efter en spännande uppgörelse med utslagsfråga och det blev SMUF:s egen Jens Andersson. Priset var en goodiebag fyllde med ekologiska och Fairtrademärkta produkter från Konsumentföreningen.
Theres Lindahl, ordförande i SMUF, hade satt ihop ett quiz med blandade frågor om miljö och hållbarhet som pubens besökare tog sig an i grupp. Självkänslan sjönk något bland alla MU:are och SMUF:are när det visade sig att flera tillhörde de lag som var sämst på att besvara de kluriga frågorna och istället var det ett stort glatt gäng från andra utbildningar som vann böcker, filmer, almanackor och choklad.
Jens Andersson vann tipspromenaden efter att varit närmare svaret på utslagsfrågan än Theres Lindahl
För vissa fortsatte temadagen sent in på natten och sammanfattningsvis kan man säga att det var ett väldigt uppskattat och lyckat event. SMUF vill tacka alla som hjälp till under dagen och tacka för ett gott samarbete med FUIS, SöderS, Klubbmästeriet samt studenterna på IT, medier och design-programmet som hjälp oss med affischer, hemsida och kampanjfilm!
Matilda Dahlquist, Jaqueline Rydberg, Gisela Rossi Santillan och Victoria Johansson, som varit med och arrangerat dagen, tillsammans med David, Sanna och Sara
Text: Victoria Johansson
Bild: Leo Borg
a Hagsved
Patricia Rönnbäck
sodersmuf.wordpress.com 