Loppis för att uppmärksamma sociala orättvisor i Chiapas

Tisdagen 11/12 anordnade SMUF för tredje terminen i rad en loppis till förmån för välgörande ändamål på högskolan. Förra höstterminen gick intäkterna från loppisen till Watoto Wa Kili Centre i Tanzania och i våras skänktes pengarna till organisationen Kudumbams vänner i Indien. Den här gången valde vi Otros Mundos i Chiapas, Mexico som projekt att stödja.

Otros Mundos är en miljöorganisation som kämpar för att försvara både naturen och ursprungsbefolkningarna i Chiapas mot exploatering och megaprojekt som exempelvis gruvor, vattenkraftverk och monokulturer. Genom att stödja Otros Mundos ekonomiskt kan vi hjälpa invånarna i området att organisera sig och göra motstånd mot myndigheter och stora företag som vill tvinga dem bort från marken och ta ifrån dem deras rättigheter.

På loppisen sålde vi fika, kläder, skor, böcker, väskor och alla möjliga prylar som vi fått in från studenter på högskolan. På grund av vintervädret var det inte så många som hade vågat sig till Flemingsberg den här tisdagen men de som vistades i kårlokalen passade på att fynda och smaka en kopp kaffe, te eller glögg. Av de saker som inte blev sålda lämnades en del kvar i byteshyllan och resten skänktes till second hand-butiker.

David Quintanilla Gutierrez som pluggar journalistik på Södertörn har gjort ett reportage om loppisen. Läs det här!

http://studentreportrarna.sh.se/forortsjul/samhalle/article32847.ece

Otros mundos:

http://www.otrosmundoschiapas.org/index.php

Oil exploitation in central Amazonian rainforest

Torsdagen 6/12 bjöd SMUF och FUIS gemensamt in till föreläsningen ”Oil exploitation in central Amazonian rainforest: threats and consequences for local communities”. Andrés Tapia från forsknings- och utbildningscentret Zanja Arajuno i ecuadorianska Amazonas kom till Södertörn och berättade om lokalbefolkningens och lokala organisationers kamp mot oljeindustrins expansion i Amazonas och för hållbar utveckling och ursprungsbefolkningens rätt till självbestämmande.

bild

Andrés Tapia från forsknings- och utbildningscentret Zanja Arajuno

Andrés Tapia är fältbiolog och själv född Amazonasregionen i Ecuador och tillsammans med ursprungsfolken i området arbetar han med att skapa strategier för att bekämpa oljeindustrin och finna lösningar på de följder den får för samhället. Oljeutvinningen medför flera negativa konsekvenser, bland annat åsidosätts mänskliga rättigheter när konflikter uppstår mellan staten, oljebolagen och lokalsamhällena.

Andrés började med att berätta om den oerhörda biologiska mångfalden och tillgången till naturresurser i området som riskerar att gå förlorad om stora oljebolag tillåts verka i och skövla regnskogen. Amazonas utgör 44% av hela kontinenten Sydamerikas yta och här återfinns 20% av världens totala sötvattenreserver. 30% av världens arter finns i just denna regnskog och här ligger även fem av de 17 mest artrika länderna. Utöver detta är Amazonas hem för inte mindre än 380 ursprungsbefolkningen. Andrés hemland Ecuador är ett mycket diverst land även när det kommer till befolkningen. Han beskrev det som mångnationellt, interkulturellt och flerspråkigt och det finns hela 28 ursprungsfolk och 14 ”ursprungsnationaliteter”.

Befolkningen i ecuadorianska Amazonas är beroende av turism för att få en inkomst och turismen i sin tur är beroende av att regnskogen och den vackra naturen bevaras i gott skick. Som Andrés uttryckte det ”People want to see the forest, not pipelines”. På grund av detta är motståndet mot oljexploateringen väldigt starkt och lokalbefolkningen kampanjar och protesterar både på gatorna och på Internet.

Zanja Arajuno arbetar med att finna alternativ till skövling av regnskogen och försöker angripa problemen från flera håll. De sysslar bland annat med forskning och bevarande, miljöutbildning, djur- och viltvård och återanpassningsprogram för djur som tillfångatagits av människor samt lokal turism och volontärprojekt för ömsesidigt lärande. Målet är att hela lokalbefolkningen ska vara aktivt engagerad i att bevara regnskogen och dess resurser, att skapa en generation av hållbara teknologier för ekosystemen i Amazonas baserad på forskning och ansvarig naturresurshushållning samt att rehabilitera flora och fauna för att reparera och återställa avskogade områden.

Andrés verkade, trots hoten, se positivt på framtiden. Han berättade att man faktiskt har lagen på sin sida genom både FN:s konvention om samhällens rätt till självbestämmande och den ecuadorianska grundlagen. Lokalbefolkningen har genom protester lyckats hindra tidigare exploateringsprojekt och förhoppningsvis kan de stå emot oljeindustrin även denna gång. På frågan om vem han tror kommer vinna striden svarar han folket med kommentaren ”Vi måste lyckas!”

För mer information om Zanja Arajuno och Framtidsjorden som står bakom föreläsningsturnén Andrés Tapia medverkar i, gå in på www.framtidsjorden.se eller Centro Ecologico Zanjaarajuno (Facebook). Här finns också information om hur du kan stödja verksamheten, bli praktikant eller jobba som volontär!

Text och foto# Victoria Johansson

Håller det? Miljövetardagen tar upp miljö och framtider.

Med kaffe i händerna tog studenter, alumner och anställda på Södertörns
högskola plats framför scenen i kårlokalen. Det var en onsdagsmorgon
i slutet av november och hela dagen skulle tillägnas miljön. Södertörns
Miljö- och Utvecklingsförening, SMUF, och institutionen för livsvetenskaper
har tillsammans anordnat Miljövetardagen.

Image

Paneldebatt

Med en kårlokal fylld med förväntansfulla åhörare öppnade ordföranden i
SMUF Theres Lindahl dagen. Morgonen började med en paneldebatt med
tema framtider, sen fortsatte dagen med föreläsningar och aktörstorg.
Morgonens paneldebatt var fylld av tips till studenter, information om projekt
för till exempel vattenhushållning och värdering av naturen samt tankar om
framtida samarbeten. Det var till en stor del tack vare miljövetarstudenterna
i publiken som de stora och svåra frågorna om etik och värderingar inom
miljön lyftes. Deltagarna i paneldebatten var aktörer från forskning, näringsliv
och civilsamhället. Johanna Sandahl från Svenska Naturskyddsföreningen var
moderator.
De första deltagarna att presentera sig var Nina Ekelund och Emma Lindgren
från Hagaintiativet. De belyste företagens okunskap i flera miljöfrågor och gav
en uppmaning till publiken. Nina Ekelund menade att studenter måste våga vara
rebeller samtidigt som de ska förmedla kunskap till företag och verksamheter.
– Alla kan inte bli en Johan Rockström men alla kan göra något, påpekar
Johanna Sandahl och vänder sig till Nina Ekelund och Emma Lindgren.
Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, är ständigt
uppdaterad inom miljöfrågan och möter samtidigt chefer som får ta del
av hans kunskap. Hagaintiativet ser Rockströms arbete som föredöme för
miljövetarstudenter. Oscar Molin från Waderaid menade att 2013 blir året för
samarbeten mellan aktörer, organisationer och företag. Han fortsatte att detta
samarbete kan skapas bland annat genom sociala medier. Ian Fiddies från
Klimataktion lyfte också människors samarbete, vi har en stor styrka i mänskliga
möten. Ian Fiddles menade att det som hotar oss idag är istället den isolering
som smartphones och sociala medier kan bidra med. Chan Shu-Wen från Enact
Sustainable Strategies och Mats Landén från Näringslivets miljöchefer tog upp
företagens roll i miljöfrågan och hur företag kan arbeta med detta genom att
göra det lönsamt.
– Förut sågs miljöarbetet som något töntigt från backslickföretagare, säger
Mats Landén och förklarar sig sen att miljöarbetet idag är både ekonomiskt
gynnsamt och socialt accepterat i arbetslivet och från allmänheten.
Paneldebatten avslutades med frågor från publiken. Flera
miljövetarstudenter fokuserade på vinst- och etikfrågor. En student ställde

Image

Aktörstorget

Image

Emil Jensen

frågan om företagens risker. Att många företag vill göra gott för miljön men inte
riskera vinsten. Studenten tog upp exemplet med Arlandas miljöarbete där det
samtidigt sker en miljöfarligverksamhet, med cirka ett flygplanslyft i minuten
varje dag. Mats Landén svarar att idag eftersträvas vinst men att sättet vi ser på
vinster kommer att förändras.
En annan miljövetarstudent ställde frågan om miljöetik. Studenten
frågade deltagarna om de tror att en global miljöetik kan införas för att skapa
gemensamma värderingar i världen. Nina Ekelund från Hagaintiativet såg det
som en mycket personlig fråga.
– Frågan är vem man vill vara? Om man inte gör saker på rätt sätt själv
kommer man inte att kunna övertyga andra. Ens egna värderingar måste redas
ut, säger Nina Ekelund.
Det var en överrepresentation från näringslivet i paneldebatten. Detta vägde
åhörarna upp med relevanta och skarpa frågor. Miljövetarstudenterna lyfte de
stora frågorna om etik och värderingar. Lyftes för att inte landa på något lika
konkret svar. Frågorna kvarstår och ett resultat av paneldebatten är att det är
tydligt att miljövetarstudenterna strävar efter svaret på stora frågorna, håller det
som existerar idag?
Dagen fortsatte och efter lunch öppnades aktörstorget i skolans Aula foajé.
Där minglade studenter med framtida arbetsgivare, samarbetspartners och
fackföreningar. Samtidigt hölls det föreläsningar i högskolans salar där alumner
berättade hur de använt de miljövetenskapliga studierna i sina nuvarande
arbeten samt vad som är bra för miljövetarstudenter att tänka på inför
jobbansökningar.
Under kvällen var det aktiviteter i kårpuben. Jaqueline Rydberg och vice
ordförande i SMUF Ida Zwahlen hälsade alla välkomna och tackade samtidigt
för en händelserik dag. Allt startades med ett Quiz om artkunskap, geologi,
fladdermusfakta och ekologiska fotbollslag. Miljövetarquizet fick deltagarna
att gräva i sin kunskapsbank från tidigare terminer och det blev en succé!
Stämningen var på topp i kårlokalen när studenter, alumner och högskolans
anställda hade åter igen samlats där hela dagen startade. Alla satt på egna
upplevelser av Miljövetardagen men gemenskapen i kårlokalen var stor och
känslan tydlig. Tillsammans kan vi komma långt och tillsammans kan vi skapa en
bättre värld.
Sustainergies höll klappövningar med åhörarna för att bevisa att människan
härmar varandras handlingar och inte vad de blir tillsagda att göra. Därefter
välkomnades förbanden Hittekatten och sedan Bobbypinrocker för att värma
upp publiken med gitarrer och speldosor innan kvällens huvudgäst Emil Jensen
intog scenen.
– Det enda man behöver göra för en hållbar utveckling är att må bra, äta gott
och vara kär, sa Emil Jensen till en förtrollad publik.
Utanför fönstret bakom Emil Jensen föll årets första snö i takt till melodierna.
Förhoppningen är att Miljövetardagen ska bi ett återkommande event varje år.
En dag för studenter, företag och organisationer att mötas och diskutera. Snön
kommer avslöja alla engagerade miljömänniskors fotspår på väg från högskolans
lokaler ikväll. Tills alla samlas i samma kårlokaler igen nästa år och vågar ställa
de viktiga frågorna.

Text och Foto# Camilla Hjelm

SMUF till Lindsbergs Kursgård

Den 26-28 oktober befann sig några medlemmar från SMUF uppe i Dalarna. Det var en 3-dagars kurs anordnad av Via Campesina stödgrupp Sverige.

Via Campesina är en organisation som arbetar för småbrukare världen över och har över 200 miljoner medlemmar, den svenska grenen av organisationen heter Nordbruk och arbetar både för ett hållbart småskaligt jordbruk och ett hållbart skogsbruk i Sverige.

Kursen var framför allt ordnad som ett stöd till Nordbruk men kunskapen vi tog med oss går att applicera på väldigt mycket.

Som miljöintresserad möts en ofta av ett motstånd och det händer att människor av olika
anledningar inte intresserar sig för det en vill framföra. Vad kan detta bero på? Miljöfrågor är ofta ett känsligt ämne och som engagerad är det lätt att bli modstulen när ”ingen lyssnar”. Hur kan vi då ändra på det? Går det att justera sättet att framföra sin information så den blir lättare att ta till sig för mottagaren? Detta var frågor som diskuterades under helgens gång och helgen styrdes av fyra ledord:

Kunskap, retorik, kampanjbyggande samt sociala medier, ledord som är oerhört viktiga för att skapa förändring.

Har du en god kunskap i ämnet är det enklare att bemöta kritik och vara övertygande i sin sak, men saknar du retoriken är det lätt att du blir ointressant. Hur ska jag tala för att fånga intresse och vara övertygande? När dessa hinder är ur vägen kommer nästa fundering, hur genomförs ett lyckat kampanjbyggande?

Under helgens gång fick vi stegvis lära oss grunden i hur en stabil kampanj byggs upp – väldigt intressant, och förvånansvärt enkelt! Sist men inte minst, var vill vi nå ut med vår information? Idag kommunicerar väldigt många människor via sociala medier, hur gör vi vår information attraktiv? Vilka medier vill vi synas i?

U

Cezary har kökstjänst!
Foto# Robin Andersson

Till hjälp under helgens gång hade vi Rebecka Carlsson från Grön Ungdom, Lorentz Tovatt från Supermiljöbloggen, Anna Nygård från planka.nu, arrangörerna av kursen och inte minst alla deltagare.

Helgen var inspirerande och lärorik och vill ni ha hjälp i kampanjbyggande kan ni komma till SMUF och få hjälp!

Fridens Liljor!

Via Campesina: http://viacampesina.org/en/
Via Campesina stödgrupp: http://www.facebook.com/groups/viacampesinastodgrupp/?fref=ts
Lindsbergs kursgård: http://www.facebook.com/Lindsberg?fref=ts